Startfas avslutad för energirenovering av miljonprogramshus i Skäggetorp

Startfasen för en energirenovering av ett miljonprogramshus i Skäggetorp avslutades efter att byggnaden hade inventerats, mätts upp och öppnats upp i utvalda delar av klimatskalet. Arbetet gällde ett flerbostadshus från 70-talet där återkommande värmeförluster, drag vid fönsteranslutningar och ojämn inomhustemperatur hade pekat ut behovet av en grundlig teknisk genomgång innan nästa etapp kunde planeras. Fokus låg på att få fram säkra underlag om fasad, takfot, fönsterinfästningar och ventilationsvägar utan att störa boendet mer än nödvändigt.

Så genomfördes startfasen för energirenoveringen i Skäggetorp

Arbetet inleddes med okulär genomgång av fasader, sockel, loftgångspartier och vindsanslutningar. Därefter mättes fasadytor, fönsterbredder, smygdjup och anslutningar mot balkongplattor upp för att skapa ett användbart underlag för kommande åtgärder. På flera ställen noterades äldre lagningar i putsytan, lokala sprickor kring dilatationszoner och varierande täthet runt fönster där fogmassan hade torkat och släppt. En första termisk kartläggning gjordes under morgontimmar med tydlig temperaturskillnad mellan ute och inne, vilket gjorde avvikelserna vid bjälklagskanter mer läsbara.

För att kontrollera uppbyggnaden öppnades fasaden i mindre provfält om cirka 600 x 600 millimeter på strategiska punkter. Där kunde skikttjocklekar, infästningar och skick på befintlig isolering bedömas utan att större ytor behövde rivas. I provöppningarna framkom att den äldre tilläggsisoleringen varierade i tjocklek mellan 45 och 70 millimeter, och att anslutningarna kring vissa fönsterpartier saknade jämn komprimering. Det gav en tydligare bild av varför kallras hade uppstått i delar av huset. Mindre återställningar gjordes direkt efter kontrollen så att klimatskalet hölls stängt mellan momenten.

Undersökning av fasad, fogar och anslutningar

En stor del av startfasen handlade om att få grepp om fasadens verkliga skick bakom ytskikten. Fasadpartierna bestod av puts på underlagsskiva med äldre kompletteringar från tidigare underhåll. Fuktkvoter kontrollerades i utsatta lägen kring gavlar och nederkant där slagregn brukar belasta hårdast. Värdena varierade, men i två provpunkter låg fukten högre än väntat intill genomföringar och äldre tätningar. Därför markerades dessa zoner för fördjupad åtgärdsprojektering i nästa etapp.

Provöppningar och mätning av skikttjocklek

Totalt utfördes åtta provöppningar fördelade mellan gavel, långsida och partier nära entréer. Skikttjocklek i puts låg mellan 12 och 18 millimeter beroende på tidigare lagningar, medan underlagsskivorna visade ojämn planhet i några fält. Vid en balkonginfästning upptäcktes en tydlig köldbrygga där betongen låg nära ytterzonen utan tillräckligt obruten isolering. Den detaljen var viktig. Just den typen av avvikelse påverkar både energiprestanda och risken för kalla invändiga ytor.

Fönsteranslutningar och lufttäthet

Fönsterpartiernas anslutningar kontrollerades genom demontering av utvalda smyglister och stickprov i drevningen. I flera lägen hade äldre mineralull sjunkit ihop, och tätningen mot karm var ojämn. Fogbredden skiftade mellan 8 och 20 millimeter, vilket försvårade en jämn lufttätning. Underlaget från dessa kontroller användes för att bedöma om kommande etapp skulle kräva omfogning, kompletterande drevning eller mer omfattande byte av anslutande skivmaterial.

Ventilation, takfot och tekniska förutsättningar

Energirenovering av den här typen av byggnad kan inte bedömas enbart från fasaden. Därför kontrollerades även ventilationsvägar, takfotens luftning och genomföringar i vindsnivå. Inspektionsluckor öppnades och luftspalter mättes där åtkomst fanns. I vissa delar låg fri luftspalt på ungefär 25 millimeter, medan andra avsnitt var delvis blockerade av äldre isolering som hade förskjutits. Den informationen blev central eftersom en framtida förbättring av klimatskalet måste samordnas med fungerande ventilation enligt BBR och Boverkets krav på fukt, luft och energihushållning.

Arbetet omfattade också kontroll av installationernas genomföringar i yttervägg och på vind. Flera äldre kabel- och rörpassager saknade sammanhållen tätning, vilket skapade små men många luftläckage. Där elrelaterade delar berördes noterades behov av fortsatt hantering enligt Elsäkerhetsverket inför kommande etapp. Dokumentationen kompletterades med foton, måttskisser och positionsangivelser så att varje avvikelse kunde kopplas till rätt fasadparti och våningsläge.

Resultat efter avslutad startfas

När startfasen avslutades fanns ett betydligt skarpare beslutsunderlag än vid uppstarten. Det stod klart var luftläckagen var mest påtagliga, var befintlig isolering hade ojämn funktion och vilka detaljer som behövde lösas särskilt noggrant i nästa steg. Framför allt framkom brister vid fönsteranslutningar, balkongnära betongpartier och vissa genomföringar mot vind. Underlaget gjorde det möjligt att gå vidare med energirenoveringen på ett mer träffsäkert sätt, med färre osäkerheter kring omfattning och tekniska risker.

Eftersom byggnaden var bebodd lades stor vikt vid avgränsning, dammkontroll och återställning efter varje provöppning. Det gjorde att kartläggningen kunde genomföras utan större ingrepp i vardagen samtidigt som de kritiska delarna av klimatskalet faktiskt blev kontrollerade. Startfasen blev därmed inte en skrivbordsövning utan en praktisk genomlysning av husets verkliga förutsättningar inför kommande energieffektivisering.